Så levererade han IGEN, Mästerkocken. Grillade högrevsburgare serverades ombord. Mästerätaren var mer än nöjd! 🙏♥️ Till det fick vi kvällens vackra guldljus på klipporna. 

Idag blev vi kvar på Hästvam. Skönt att bara vara. Mästerkocken avslutade boken ”Eventuellt uppsåt att döda ortens gangsters” av Jan Guillou. Mästerätaren har redan läst den. Otroligt underhållande. Mästerätaren har avslutat boken ”Förbjuden ingång” av Christina Waldén. Lättläst och underhållande om ffa kvinnor i Sverige under WW2. 

Under dagen har öronbedövade flygövningar ägt rum ovanför våra huvuden. Volymen har varit så hög att man knappt kunnat tala med varandra. Vi lägger aldrig ut bilder och filmer av militär, kustbevakning, polis, ambulans, räddningstjänst eller sjöräddning av princip. Men en liten filmsnutt av havet där man kan höra planen finns med i dagens galleri. 

Hästvam är en liten men historiskt intressant. För drygt hundra år sedan var det ett litet samhälle med ett trettiotal invånare, fiskare och tullpersonal. Det finns uppgifter om bebyggelse på Hästvam redan från 1700-talet. En gammal husgrund på sydöstra sidan ska ha tillhört ett hus där två änkor bodde i slutet av 1700-talet. Senare växte bosättningen. Under 1800-talet fick ön en viktigare roll eftersom den låg strategiskt vid den gamla farleden in mot Fjällbacka. Segelfartyg som kom söderifrån passerade mellan Hästvam och Florön och fortsatte vidare mellan Fläskö och Dyngö. Här passerade bland annat fartyg kopplade till sillfiske, stenexport och havreexport till England. Dessutom inträffade många förlisningar i området, och tullen hade ansvar för att bevaka och ta hand om gods från vrak. Därför placerades en tullstation på Hästvam. Redan ett geografiskt lexikon från 1882–83 beskriver Hästvam som ett litet fiskeläge med tullstation. I början av 1900-talet såg Hästvam helt annorlunda ut än i dag. Då fanns flera hus och omkring 30 människor bodde på ön. Tullare och fiskarfamiljer levde sida vid sida. Fisket syns också i kulturmiljön. På Vadbodskäret strax norr om Hästvam finns en gammal vadbod, sannolikt uppförd i början av 1900-talet. När Bohusläns museum inventerade den fanns fortfarande garn och vadar där och boden användes av fiskare från Hästvam. En särskilt intressant del av öns historia handlar om Gabriel Sandmark. Han hade arbetat som lots på Storön vid Väderöarna tillsammans med sin halvbror Johannes Berggren. Efter en konflikt kring misstänkt plundring av en skeppskista från ett havererat fartyg – en anklagelse som enligt den lokala historieskrivningen inte ledde till att bröderna fälldes – lämnade de Väderöarna. På den tiden kunde man bokstavligen ta huset med sig. Hus monterades ned och transporterades till en ny ö. Sandmark slog sig så småningom ned på Hästvam och blev en viktig del av utvecklingen av bosättningen där.

Idag har det varit lite svalare med moln och enstaka skurar. Så det har kurats i sittbrunnen med filtar och fleece. Och så fortsätter kvällen. Nya böcker har kommit fram och vi njuter av tystnaden som avbryts av enstaka kluckande av havet mot berget. 

Imorgon blir det nya äventyr! 💙♥️